V e r o n

Vid tolvtiden anlädde jag till Västerås med tåget och tog en buss till Önsta Gryta hem till Josefine. Äntligen så fick jag träffa hennes omtalade ett-åriga bordercollie, Stina. Hon är sjukt söt och det är Rasmus och Josefine med. Hungrig som jag var så bjöd mamman Lotta på potatis och köttbullar med brunsås och lingonsyt, mycker gott. Mätta och belåtna så skjuttsade Lotta mig och josse till Gropen, ett badställe nära intill och hundarna följde såklart med. Molnigt som det har varit länge nu ett tag så var vi helt själv vid badstället.

Eftersom Josefine bara har Stina på prov änn så länge och bara har haft henne i två dagar visste hon inte om hon gillade att bada. Jo, minsann Stina simmade mycket och jag försäkte även att få ut Rasmus till att simma. Men nej, nej sikken badkruka han är och ändå så är han en Springer Spanniel han borde ju gilla det.
Efter vår simtur gick vi en bit på väg hemmåt för att köpa glass vid en ica. Älska glass(!).

Trött, trötta var vi och gick och hyrde en film för att slappa framför. 'Kärlek på menyn' (No reservation) blev det och var faktiskt jätte bra.

Tiden går fort när man har roligt, dags för middag, potatissallad med struts och kyckling det var jätte gott. Jag blev lite förvånad utav att vi åt strutts, hur ofta äter man det liksom?

Vi kom fram till att jag skulle stanna över och fira midsommar med familjen Westling, så då sattes det igång att prova klänning. Jag som köpt en klänning till just midsommar, men lat som jag är orkade jag inte åka fram och tillbaka bara för en klänning så det ordnade sig med den saken med.

Dum som jag var så hade jag lovat Josefines lillibror Julius att vara med på fotbollsmatch, haha och det ångrar jag för dom små rackarna körde helt slut på mig och jossan. Julius är sex år gammal och det var han och hans kompis i lag mot mig och josefine. De vann med 6-5 mål mot oss. Vi hade ett stort övertag ibörjan men vi började att bli trötta att springa efter som små rackarna och de var mycker mer uthålliga änn var vi var, så li loosade, tråkigt någ!
Btw; så var en störd liten unge där som jag blev förbannad på för man kör inte över folk med cylkar utan någon anledning och dum som jag är så överreagerade jag på den ungen! apropå ingenting! :-p

Liten kiss promenad med vovvarna och nu till datorn, Josefine gav den sega datorn till mig haha och straff som de så funkar inte den andra datorn eller internet paja. Så kan det gå ;-)

Natti natti på er, ha en trevlig midsommar allesammans
vw

För 5 år sedan...
gick jag i fjärde klass på mellanstadiet och jag var tio år, en härlig ålder vill jag minnas men allt var inte så perfekt. Jag och mina kompisar hade börjat att glida ifrån varandra och jag blev mer och mer utstött från mitt kompisgäng och klass. Jag umgicks mest med mina vänner i femte klass som jag känt sedan dagis. Det gick bra för mig i skolan men jag började mer och mer att hata min klass som var elak och stökig. Det började bli tal om att byta klass, men jag kände inte för att byta till någon av parallel klasserna. Allra hellst så skulle jag villja gå i femman med alla de andra som jag kände där. Efter samtal med rektor och lärare var det okej att jag skulle flytta upp en klass. Efter påsklovet började jag i femman och på köpet så fick jag tillbaka min lärare som jag haft i trean, som jag nu i efterhand kan säga att hon är den allra bästa läraren jag haft, Britta Sköld Andersson. Vid den här åldern spelade jah blockflöjt och tränade Cherleeding.

För 3 år sedan...
gick jag i sexan och jag hade hoppat upp en klass. Jag hade börjat på högstadiet och kände mig ganska stor, förutom då jag tittade upp på de stor växta niorna. Jag umgicks med amelie, emelie och ellinore och mitt ridintresse var stort. Vi hade precis fått hem vår valp Baccus vid den här tiden och han var mycket efterlängtad. En ödla har jag också. Baccus tog upp all min tid, jag började att gå på valpkurser och hundträningen var jätte rolig. Jag sålde ödlan som jag fått för några år sedan då jag önskat mig ett husdjur, men jag ville ju ha en hund och det hade jag nu så Geopard geckon 'Leo' fick flytta. Ridningen trappades ner och tillslut så slutade jag för att det hade blivit tråkigt och tog allt för mycket tid.

För 1 år sedan...
gick jag i åttan och var jätte stressad. Hundinttresset hade blivit jätte stort och täckte upp större delen av min fritid. Jag hade även börjat att tävla i Agility. Nu umgicks jag mest med hundvänner som Lisa Alestrand, Lisa Häggkvist och Josefine Westling. I skolan var det tufft med alla prov och läxor men jag trodde att jag jobbade mig igenom den svåraste perioden av grundskolan (men jag tycker det har varit nian). Kompiskretsen i skolan var nu större, och vi kunde umgås friare och på ett mer vuxet sett än innan att det var "försöker du ta min bästis?"

För 3 månader sedan...
var det Mars månad. På sportlovet hade jag varit med familjen till Åre på en underbar skidsemester. Men tillbaka till skolan var stressen uppe i taket med alla inlämningsarbeten och annat skolarbete. Denna treveckors period mellan sport- och påsklov var inte rolig eftersom alla lärare lade då in ett litet prov eller inlämningsshit där i sitt avsnitt. Dead line´en innan Påsken var inte att leka med. Mitt i allt ihop ville jag tävla agility också och umgås med mina vänner. Tre månader sen ganska mycket om man tänker efter, men det känns som att det var igår!

Igår...
var det tisdag och jag granskade min bränna från måndagens solning då jag stod och plattade håret, mitt nyklippta hår som jag är mycket nöjd med. Jag följde med syrran till frissan för att komma med lite goda råd till hennes nya style vilket också blev bra. Hemma gosade jag med hundarna Baccus och Zilla (som är här för att Lisa är i Spanien). Sedan blev det till att sitta vid datorn och fixa blogg. Frammåt kvällen åkte jag, syster och mamma på teater här i Kolsva som spelades utav Hedströmsdalens teater förrening. En rolig teater, buskis vare.

Imorgon...
ska jag åka till Västerås för att träffa Josefine Westling som har fått hem hennes bordercollie Stina. Jag ska ta med mig bikini för jag hoppas på fint väder så kan vi åka och bada och det kan vi även om det skulle regna. Jag ser jätte mycket fram emot att få träffa Josefines älskling nr 2 och så Rasmus såklart!

Om ett år...
har jag precis gått ut första ring på Forshaga Hundsportsgymnasium. Jag och Baccus ligger på topp inom vår agility karriär och tävlar mycket och har även börjat med Rallylydnad som tävlingsgren. Har många nya vänner på hundsport och stormtrivs, men borta bra men hemma bäst! Så är hemma en hel del också för att träffa familjen och vännerna. Jag ska sommarjobba på Kolmården och Skansen några veckor. Jag söker även jobb som hund-aupair till nästa sommar. Jag har kommit en bra bit på väg som instruktrör och håller en del egna kurser för Forshaga Hundungdom och Köpings Hundungdom. Och till hösten börjar Lisa här på hundsport vilket ska bli suveränt skoj.

12-15 Juni var det dags för Köpings Hundungdom's sommar aktiveringsläger på klubben. Nytt för i år var att nu fick vi ungdomar vara med som ledare. Vi som var ledare var jag veronica, lisa alestrand och häggkvist och madeleine och så var det sandra, kenneth och monika som vuxna. På shemat var det agility, lydnad och kontakt, klicker träning och rallylydnad. Själv så hade jag med mig Baccus, men honom hade jag lånat ut till en lägerdeltagare nämligen Elin Kling. Hennes hund hade hennes mamma på utbildning och hon hade kommit fram till mig på en tävling med hennes hundögon och frågat om hon fick komma på lägret även fast hon inte hade en hund. Självklart svarade jag och så erbjöd jag henne att få köra med Baccus och jag har aldrig sett en gladare unge förr. Det var jätte kul och Baccus lyssnade verkligen jätte bra på henne och dom var jätte söta tsm. Hans huvud räckte upp till hennes midja ungefär.

På kvällarna blev det massa snack och skoj. Först så sov deltagarna i militärtält som alla andra år och jag och lisa sov i ett eget tält. Men det var ruggigt kalt på natten så andra natten klämde alla ihop sig i klubbstugan. På morgonen var jag och lisa a super morgontrötta. Josefine den pigga mörrten den var uppe först och började att gapa om frukost på oss ledare. Haha vi dissade henne totalt och fortsatte sova, men det gjorde inte de andra de gick upp medans vi jag,lisa,lisa låg kvar och snooza oss. Josefine började att slå på oss och skälla ut oss för att vara ledare och dissa hundriga deltagare. Tillslut så drog hon bort våra madrasser men vi låg kvar på golvet i en klump med våra sovsäckar.
Men gå och ät frukost då säger vi tillbaka, så vänder hon sig om så har de andra plockat fram frulle. Då blev det tyst ett tag tills kl 10.00 då träningen skulle börja. Jaha då var vi tvugna att stiga upp. Josefine blev orolig för att vi ska hålla på så här på vårat Skultuna läger med (?) vi ska nämligen ha helt eget läger också och är vi inte bäst att få ihop fler deltagare änn vad KHU fick ;-) men självklart så ska vi inte sova så då. Det var ju mest skämt med josefine!

Tillbaks till träningen. Baccus är verkligen "klickerklok" och jätte duktig. Det menas med att när man tränar klicker ska hunden testa vad det är föraren vill att den ska utföra och när den är på rätt väg klickar föraren för att få fram ett beteende. En hund som är klickerklok testar sig fram flitigt för att få sin belöning då den kommer på momentet. Vi tränade "target" det menas med att man lär hunden att trampa eller dutta med nosen på en matta. Det kan man anväda sig till sedan på kontaktfält, rutan och flyball.

Lägrets händelse
Alla kallar ju Baccus för "kalven" och det är precis vad han är, han ser ju ut som en svart liten kalv med sina långa ben som han inte kan hålla rätt på och öron som fladdrar ja, han är bara för go! Och så har han ju fått en massa extra hår uppe på huvudet (inte vet jag vad det ska käna till) som lisa går och drar frammåt så att han får en sånn där "Stig Helmer-lock" och då ser han ju bara mer dummare ut än vad han redan är(?)

Själva grejen är att Elin hade varit ute med baccus på promenad med dom andra och jag ser från klubbstugan att de kommer tillbaka längs grusvägen. Jag ser en svart sak komma springandes längs vägen och jag tänker 'Oh Elin har släppt baccus och han är på väg till mig' Men grejen är den att det inte alls var baccus det var en liten svart kalv som sprang i kohagen bredvid klubben xD
Det bevisar ju bara att han verkligen ser ut som en kalv, haha något pinsamt! Men jag kunde bara inte låt bli att berätta det för min agility tränare Hans Nordgren som mobbar mig mest för det.

För övrigt så tycker jag att själv "kurs-hållandet" gick strålande. Jag har bara varit med på josefines agility kurs en gång annars så har jag aldrig hållit kurs men jag tyckte det gick jätte bra och alla var jätte duktiga. Jag är glad att jag kom på bra kombinationer till träningen som passade deltagarna som har tränat agility förr. Men till nästa läger nästa vecka i Skultuna ska vi vara ännu mera förberedd, men banor och annat. Det ska bli jätte kul att hålla ett till läger och fler hoppas jag på att det blir. Imorgon ska jag till Josefine i Västerås som har fått hem sin bordercollie Stina, kul kul ska det bli att träffa henne och josefine såklart!

 

Denna termin, den sista vårterminen i nian på Malmaskolan har varit så sjukt jobbig och jag har rent ut sagt stressat ihjäl mig. Den har gått fort men den var hemsk och plågande. Inte nog med att skolan och lärarna öööste ner läxor, skrivningar, hemtentor och uppsattser i våra famnar så prickade jag in en hel del själv i almenackan med.

På sportlovet åkte jag med familjen till Åre och körde gärnet ur backarna, jag älskar att åka slalom. Där gick jag en kurs eller snarare skidskola. Jaha(?) tänker ni, kan hon inte åka? Jo, jo men det var för röda och svarta backar den var inriktad på. Jag lärde mig en hel del ny teknik och det var mycket roligt.

Vid Påsklovet började det att bli ännu mera stressigt och tiden började att hetta till. Jag drog i väg med Josefine till Katrineholm på agility tävling där jag och baccus tog hem vår första vinnst, mycket stolt och glad.

Nu efter lovet kom det ny planeringar i varje ämne och jag rös då jag såg alla inlämnings datum. Fortfarande har jag inte lärt mig konsten att inte skjuta upp saker och ting. Och ändå är jag så jävla ambitiös sista kvällen. Tex. Hemtenta i miljökunskap hade vi ju några veckor på oss som jag spenderade till att oroa mig för allt som ska lämnas in och samtidigt pricka in mer saker i kalendern. Dagarna drar i ihop sig och jag börjar bli riktig spänd. Pågrund av stressen så glömmer jag också bort inlämnings datumet och dagen innan för panik då jag får höra att det ska in imorgon. Jag går snabbt hem för att sätta igång på en gång på eftermiddagen nu kan jag verkligen inte skjuta upp det längre. Men hela eftermiddagen sitter jag och är arg på mig själv för att jag satt mig i denna sitts. Frammåt kvällen börjar jag att kunna skriva då 'dead line' hörs i mitt huvud. Vid ett, två tiden är jag färdig med hemtentan och veckan senare får jag betyget MVG.

Tror ni att jag blir glad för MVG:et då? Det är inte värt det. Inte för mig, när jag gör så här mot mig själv, det är inte värt den prestasion på mig själv och min kropp och det är inte värt det att utsätta sig för det.

Det är klart det är värt ett MVG för er som inte lider av er prestasion. Bra jobbat!

Men när jag sitter där på kvällarna kan jag ändå inte göra det slarvigt jag lägger ner all min ork och kraft för att det ska bli bra. Jo, det hade väl varit ok om jag inte hade mått så dåligt i veckor innan.

Nu måste jag väl ändå lärt mig av mina misstag och inte ta så hårt på arbetena och tänka på mig själv istället?

Nejdå! Terminen rullar på och jag fortsätter med min dåliga "studie teknik"

Polen resan blir av till Auschwitz - Birkenau, och man får se saker som verkligen har betydelse!

Frammåt Maj månad börjar även agility sessången att ta fart och skol arbetena dras ihop med sista prov och sista testen på vad ni kan.

Sista veckan närmnar sig och alla börjar att visa upp sin goda sida - som man vill att de andra ska komma ihåg kasnke...
medans jag går och oroar mig för allt!

Näst sista veckan har jag väldigt mycket kvar att göra. I två år har jag stressat i två år har jag pressat mig själv, så nu är det sista, nu gör jag dessa arbeten sen är det slut. Ja jag har klarat det förrut att göra det under hemska förhållanden men det pallade jag inte mer. Jag fick feber, det har jag fått förrut av stress, kroppen ville verkligen säga ifrån på allvar. Det funkar inte en hel vecka att gå i skolan utan sömn och skriva inlämnings uppgifter på nätterna. Ändå så fortsatte jag att pressa mig själv, tvinga mig själv att klara av det. Det gick inte, jag hem från skolan och grät och tryckte ned mig själv för att jag har varit så dum. Febern steg och nu var jag sjuk. Mamma sjukanmälde mig och pratade med lärarna.
"Räcker det inte de som hon har gjort under dessa terminer?" Jo det gjorde det, jag skulle inte få ig i nått ämne eftersom jag såklart uppnått målen.

Så jag var hemma och sjuk. Vilade upp mig och försökte att intala mig att det är okej att jag är hemma, jag skolkar inte och jag har inte gått med förlust. Okej jag är en tävlings människa men ribban måste ligga på en rimlig höjd.

NU JÄVLAR ÄR DET NOG ! ! !

Först så tänkte jag att gå i Småland på gymnasie, Värnamo, Stora Segerstad's Naturbruks gymnasie det var typ av hundgymnasie men man fick mycket mera utbildning från NV, så där skulle jag få all behörighet och alla merit poäng man kan få när man söker in till Veterinär utbildning som jag vill.

Men nej, nej nej för att komma in där måste man ha 20.0 asså MVG i ALLA ämnen + en jeklans tur!
Vaddå ska jag bo där nere i småland med press på mig själv att ha top betyg i alla ämnen med den studie teknik jag har och inte ens ha stöd från någon? Hallå nej det går ju inte, jag var tvungen att ändra rikt linje och jag inte vill fortsätta så här!

Så jag bestämde mig för att gå på Forshaga (nära karlstad) Hundsportsgymnasium. Där har jag ju fortfarande hund inriktningen och i sverige där det är som mest vad jag har förstått och ingen press på mig själv att jag ska ha höga betyg för jag kan ändå plugg upp dem sen ifall jag skulle villja söka till veterinär utbildning. Så får jag ju läsa om det jag älskar allra mest - hundar! Det tycker jag låter som en skön inställning, så ligger ju inte Forshaga så jätte långt hemmifrån heller.

Ska hon flytta tänker ni, hon som inte ens klarade av grundskolan på ett hälsosamt sätt?
Ja, det tänker jag för att jag bestämt mig för att ändå min syn, -och det ska jag!

Nu är det i alla fall sommar lov och det är jag överlycklig för, jag och baccu ska tävla massa agility i sommar!
och om jag inte kommer in i forshaga så går jag väl på Ulliv, Köping istället!

Veronica Wihman
Malmaskolan 1999 - 2008

Det här är jag och min tre åriga Flatcoated retriever Baccus som jag spenderar den mesta tiden med. Vi tränar och tävlar aktivt Agility på och för Köpings Hundungdom med bra framsteg. Han är min första hund, en mycket efterlängtad. Till hösten ska vi förhoppningsvis börja på Forshaga Hundsportsgymnasium. Om jag kommer in förstås (?). Att "bli med hund" var det bästa som har hänt mig. För det första så fick jag upp mitt stora intresse inom hundträningen men jag har också fått underbara vänner innom hundvärlden. Baccus är mitt allt och betyder enoormt mycket för mig.

När jag inte är eller tränar med baccus så är jag med mina vänner, oftast hundvännerna som står mig närmast. Jag bor i Kolsva i Västmanland och spenderar mycket tid i köping på klubben och hos mina lisor (<3). Jag skulle tycka det var underbart att få gå på hundsportsgymnasiet och hoppas innerligt att jag kommer in men skulle också sakna massor utav saker och ting här hemma. Men man kan ju komma hem på helgerna förståss.

Det ska bli kul att börja blogga =)

Ha det gött, kram <3