V e r o n

Var det en dröm? Jag brukar dag-drömm att mina änglar sitter i mitt kök.

Nej det var ingen dröm. Det var sant alltihopa. Mina älsklingar var här, på riktigt.
Igår var det Öppet Hus på skolan, Forshaga Akademin och dess inriktningar hundsport, sporthandel, sportfiske och viltvård. Hem till lägenheten kom det tre familjer på besök samtidigt =) Lisas, Josefine och min. Hehe femton bast är jag och bjuder hem folk på lägenhetsvisning. Nej jag hade inte direkt tänkt att sälja den. Men de ville ju se hur det såg ut, om de ska släppa in väg mina änglar till Forshaga. När jag gick runt med dem där på ÖppetHus kändes det som om jag var och kollade på skolan och önskade att jag gick här. Men det gör jag ju, dags att fatta det nu! Men allting har gått så fort. Sedan åkte päronen hem och jag fick tid med dom för mig själv  (^^,)

Det blev massa flumm och garv med de bästa vännerna på dennna jord. Jag ska då alldrig mer klaga på något. Jag måste vara jäkligt lyckligt lottad på denna jord, som har världens underbarast vänner. Det finns inga ord hur mycket ni betyder för mig. Halva natten var vi uppe för att inte sova bort tiden med varann. Men idag när det började dra ihop sig för att de skulle åka hem, blev vi jätte sorgsna med massa mys och tårar. Inte kunde jag låta dem åka hem och för att underlätta den tanken på att bara släppa iväg dem kidnappade-dom-mig / följde jag med in till Karlstad

När dem satt sig på bussen hem, fick jag ett sms Gråt inte, le för alla minnen!
Jag ska inte gå runt och vara ledssen för att jag saknar dem så jävla mycket.
Jag ska gå runt och LE, för jag har världens bästaste underbaraste vänner <3