Mitt år 2008 började med en myskväll hemma hos Lisa på Nyårsafton. Sedan den 9 Januari fyllde jag år igen, den gången vart jag femton. När sedan skolan och vårterminen drog igång igen fortsatte jag att press och stressa mig själv, i nu ännu högre och värre takt. Inte ens då efter fyra år på högstadiet hade jag lärt mig. Lärt mig en normalt bra studieteknik eller hur man pluggar. Det visste jag även om och bannade mig själv även för det. Men inte visste jag vad jag skulle göra och fortsatte som jag alltid hade gjort. Även fast det inte är det bästa jag gjort i mitt liv, men det är en annan sak.

Tiden gick fort och det var redan dags för Sportlov. Då åkt jag på skidsemester för andra året i rad just till Åre. Det var en underbar vecka fullspeckad med skidåkning, varmchoklad och massa bastande och såklart den härliga träningsvärken i benen, glömmer jag inte. En mysig vecka med familjen helt enkelt.


Åre <3

Dagarna gick som på rutin och februari, mars och april flöt förbi.
I slutet på April var det äntligen dags för den omtalande Polen resan. Hela höstterminen och fram till nu hade vi jobbat med Förintelsen i alla Samhällskunskapsämnen. Alla nior på Malmaskolan har alltid haft den turen att få åka och se Auschwitz och allt som finns kvar i Polen efter andra världskriget tack vare läraren Ewa Andersson. Det finns delade meningar om henne. Men ingen kan påstå att vi hade lärt oss mer av någon annan. Allt jobb som hon har lagt ner och hennes ambitioner till detta är stora. Våran resa firade 10-årsjubilium att Malmaskolan skickar iväg elever till Koncentrationsläger. Haha det där lät roligt ^^

Skämt och sido så var det i alla fall en underbar och minnes värd resa. Den var verkligen blandad av mycket känslor eftersom allting blev så verkligt och ändå alldelles ofattbart när man kom ner dit. Samtidigt så hade vi ju väldigt roligt på bussen och på kvällarna. Men dom hemska stunderna vid gaskammarna, alla skor och alla berättelser som Ewa berätta är ögonblick som man kommer alltid minnas. Men tackvare allt arbete vi gjort innan resan var verkligen nödvändigt, men det förstod man ju inte förens efter resan. Vi hade ju inte förstått så mycket om vi inte hade vetat hela historien som ligger bakom allt. Alla grupparbeten, filmer och uppgifter gjorde nytta.

Polen - en resa i Förintelsens spår 25/4 - 2/5
Vi besökte städerna Gdynia, Warzawa, Auschwitz, Bedzin och Krakow


En del av gruppen utanför Hotellet i Warzawa


Vid delar av det som finns kvar av Ghetto berättar Ewa historier


Vi tände många ljus


Ett muséum med bilder och texter från Andra Världskriget
Där fick vi även se en film


Auschwitz II - Birkenau
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att själva arean på området var sååå stort!
Allt syns inte ens på bilden, jag står uppe i ett torn och det är lika stort åt andra hållet...


Porten där alla tåg kom in med miljontals judar, packade som sillar i boskapsvagnar :(


En boskapsvagn...


Taggtråd och baracker i bakgrunden


En av alla nerbrända gaskammare
Där Nazisterna lurade ner Judarna, de skulle få "duscha"


Tågrelsen


Auschwitz I
Arbeit macht frei - "Arbete ger frihet"   Bullshit!!!


Tusentals skor
Inne i Auschwitz I, fannas många glas montrar med skor, väskor, hår och annat som man har bevarat
kvar från Judarna. Riktigt äckligt och hemskt var det att se allt. Man kan inte föreställa sig det som har hänt.
Men man kan försöka att förstå och se till att det inte händer igen!




Trappan från Shindlers list


Gruppfoto


Judisk kyrkogård och gravstenar


Många timmar spenderade vi resandes med bussen
Det här är på hemvägen, jag var otroligt trött och hade hemsk mensvärk! Det glömmer jag inte!
Jag sov i gången längsbak i bussen ^^ Haha sen vaknade jag av att det började regna på mig
för vi hade en liten taklucka öppen för det var riktigt varmt :p

Polenresan är något stort att minnas!

I Maj åkte jag och lisa på en liten mini tripp till Vadstena. Vi skulle tävla Agility där och vi fick lov att övernatta i Erik, lisas brors lägenhet som han har där, för att han pluggar där. Vi hade jätte kul hela helgen. På resan dit, vi låg och snacka hela natten och tävlingen gick strålande. Jag och Baccus vann Hoppklassen och Lisa och Zilla vann Agilityklassen och vi vann tillsammans en lagtävling där två ekipage "sprang halva banan var". Så vi regerade stort den helgen. Men det vara bara en inofficiell tävling och våra motståndare verkade inte så tävlingsvana. Men vi hade kul i alla fall.


Lisa och Veronica i Vadstena
Vid detta fina rapsolje-blomme-fält tog vi många fina kort :)

Våren fortsatte med mycket plugg och några tävlingar här och där. Jag mådde verkligen piss i slutet av våren för jag hade skjutit upp väldigt mycket skolarbetet och jag hade enorma krav på mig själv, som var helt och hållet onödiga. Men bort fick jag dem inte i alla fall. Det blev som det blev.  Nu har jag lärt mig något av det som hände då. Bättre sent än aldrig eller vad säger man! Men det är en tid som jag inte är speciellt stolt över, det tog så mycket onödigt ork att slita ut sig till max. Det var inte kul. Jag är lite trögfattad. Det tog mig fyra år att fatta att jag inte kan ha sånna krav på mig själv. Det funkar liksom inte, det blir inte så kul då! Jag var liksom tvungen att prestera och leverara saker, arbeten och prestationer för att jag skulle vara nöjd över mig själv, som jag ändå aldrig blev. Då trycker man ner sig själv rejält, det är det värsta man kan göra, nästan! Men allt det här visste jag hela tiden, jag ville bara inte erkänna det! Alla talade om för mig vad jag borde göra. Jag borde inte ha så höga krav på mig själv. Men man kan inte göra något åt saken, om man inte accepterar sanningen för sig själv först. Tänk på det.


Skolavslutning, äntligen :D
Nu hade jag sommarlovet och gymnasiet fram för mig!

Sommarlovet började med Köpings Hundungdomsläger. Där var jag ledare och Baccus var deltagar-hund med sötaste Elin Kling. Dom dagarna ute på klubben gick fort. Sista dagen skulle Lisa och Lisa åka till Spannien i en vecka och jag stor bölade hela dagen för att jag hade fått för mig att planet skulle krascha och att jag aldrig mer skulle få se dem!


Mina älskade Lisor <3
Som tur var kom dom tillbaka efter en vecka bruna och glada :D

Fast träffen som jag hade längtat efter hela veckan vart ju inte som jag hade tänkt precis!
Söndags kvällen, den natten då dom skulle komma hem. Vart Zilla (Lisas hund som jag passade) helt plötsligt sjuk och alldelles konstig. Hon kunde inte fästa blicken på en godis som jag försökte att ge henne, hon drägglade och skakade. Vi åkte genast mot Strömsholm och jag kände att jag var tvungen att ringa till dom och berätta vad som hänt. Dom hade precis landat med planet och var påväg hem från Arlanda. Jag ringde till Lisa och bad att få prata med Anders, jaha? sa hon i bakgrunden ville hon inte prata med mig? Jag kunde inte säga det till Lisa för jag visste att hon skulle svimma. När jag pratade med Anders i telefon hörde jag hur tyst det blev i bilen. Dom ändrade riktning så vi möttes på Strömsholm. Där var jag jätte glad att se dem efter hela veckan som jag längtat efter dom och där stod vi på parkeringen och stor bölade. Zilla fick veterinärvård av en Norsk veterinär där vi fick gissa fram ordet "kotte" ifall hon hade satt det i halsen. Sedan sa Stina: Du är ju sten full! till Zilla. Och ja det var hon! Zilla hade ätit ur vår kompost där det antagligen hade funnits jästa frukter - och det gick som det gick! Zilla blev iallfall frisk några dagar senare! och den natten kommer jag alltid minnas starkt. Dagen då Lisorna kom hem och Zilla var full.



Dagen efter Lisorna hade kommit hem drog vi igång med vårat Ungdomsläger ute på Skultuna med inriktning Agility som jag, josefine lisa och lisa skulle annordna som vi hade planerat och jobbat med länge för att det skulle bli av. En fullspeckad vecka med hundträning av många olika hundsporter och massa bus och lek. Jag lärde mig otroligt mycket av den intensiva veckan. Inte bara att vara hund Instruktör utan också mycket av att vara ledarna och tröstare och allt vad de innebar. Det hände mycket den veckan, folk blev osams, hundar behövde speciall träning men allra viktigast så hade vi, jag i alla fall och väldigt många andra har jag hört enormt roligt den veckan. Verkligen en vecka att minnas! Jag ser fram emot nästa års läger som ska bli ännu bättre med alla våra erfarenheter som vi kan ta med oss från förra året. Verkligen jätte skojj och så ska vi ha ytterligare en ledare Madeleine Häggkvist, så vi kommer att vara fem ungdomar som ledare.









Sommaren fortsatte bölja. Vi hade en underbar helg i Lisas sommarstuga för ett fira hennes födelsedag. Där vi spelade massa roliga spel, satt och snackade jätte mycket och åkte ring efter båt. En rolig helg med er flickor. Sedan bar det av på agilitytävlingar. Först till Fagersta och sedan till Karlstad, Värmlandshoppet. Där jag och lisa hade en underbarvecka eftersom vi kom dit flera dagar innan tävlingarna började och bara levde och njöt av vårat camping liv.


Lisa och Veronica på Värmlandshoppet


Tävlingarna gick sisådär, fick i all fall med mig en "pinne" hem


Grillning och kortspel med agility-gänget :D


Lisa & Zilla och Veronica, båttur till Vrakviken
Massa härliga dagar med Lisa uppe i min sommarstuga i Långvind, Hälsingland


Zilla och Baccus, vi åkte hem efter drygt en vecka skönt med slapp men det blir långtråkigt i längden ;-)
Fast nu ville vi hem och tävla mera...

I Augusti bar det iväg en helg till Göteborg för att tävla Ungdoms-SM i Agility. Jag, Lisa, Lisa och Josefine tältade tillsammans och Kenneth, Sandra och Angelica och många många andra som man kände igen var där med. En rolig och lyckad helg. Dock med lite blandede känslor och väder. Men i hel het så minns jag helgen som possitiv :D
(Det är lite kul att det var väldigt många där från min nuvarande klass som jag fått reda på i efterhand, men det visste jag ju inte då ;-)

Sedan var det dags för Pappas 60-års kalas. Det blev en stor lyckad fest med god mat, fint väder och massa trevligt folk som det var längesedan man träffade.

Allra bäst, att jag lärde känna pappas kusin Anette Morén vilken är en underbar människa som verkligen såg mig. Hon är helt underbar och hjälpte mig enormt. Det var kvällen innan jag skulle flytta till Forshaga. Jag hade aldrig någonsin tvivlat på att jag inte skulle klara det, jag hade bara sett fram emot det med glädje. Men det var först här, när jag började prata med Anette som jag insåg hur illa jag hade behandlat mig själv under dessa år på högstadiet. Det var först här jag insåg hur dåligt jag egentligen mådde över det. Allting rasade för mig och jag blev plötsligt jätte orolig för att flytta. Anette hjälpte mig enormt mycket, bara av att finnas där. Hon kom in i mitt liv precis när jag behövde som mest hjälp, hon kom som en norsk ängel till mig. Tack.

Den 18:e Augusti 2008 - Börjde jag på Hundsportsgymnasiet i Forshaga, vilket är det bästa jag har gjort i mitt liv!
Jag har lärt känna dem mest underbara människor och skolan är jätte bra. Dom här tre åren i Forshaga vill jag verkligen ta vara på.


Vi med flera fann varnn fort <3

Att flytta hemmifrån är också bland det bäst jag gjort. Att bara släppa allt jävla skit som jag har haft innom mig och bara ta ansvar för mig själv och Baccus. Det var en avbelastning och inte en belastning som många har frågat mig om det inte ska bli svårt för mig att flytta hemmifrån när jag bara är femton år. Det blev verkligen jätte bra och jag älskar mitt liv i Forshaga med min sambo Johanna och hennes Tollare Ville, i vår fina lägenhet i älskade Forshaga med HSPG1.



Det har hänt så mycket under hela hösten. Jag vet inte vart jag ska börja. Det hela började med ett introläger i Humletorp där vi bodde i stugor, lärde känna varann och hade kul. Sedan flöt skolan på och vi hittade på massa skoj efter skolan med. Oräknebara härliga hundpromenader och roliga träningspass. Det här låter för bra. Det är för bra. För att vara sant, nej ;-) Allting har gått så fort. Men samtidigt har inte tiden bara flugit förbi för jag har lärt mig att vara i nuet, oftare.

Det har blivit många filmer, mycker Sing Star och annat skoj som bakning, födelsedagar, dagar i Karlstad och i Deje när vi for och badade i Simhallen och oj allt vad vi kan komma på.
Även de "lugna" dagarna är roliga. Många skratt i våra olika kök och sovrum ;D Även fast vi inte gör något så har vi kul. Skoldagen tar vi oss igen om med många skratt tex då vi klickertränar varande till allt vad vi kan komma på på rasterna. Men vi lär oss även saker i skolan så som Engelska till Djursjukvården.

Helt plötsligt var det redan dags för HUND 2008, Stora Stockholms Mässan i Älvsjö.
Sedan kom Lucia med Lucia-tåg och lussebak och massa julpynt i lägenheterna blev det.
Tyvär, sen vart det jullov *snyft* - fast då får jag ju träffa älsklingarna här hemma :D

Det kanske inte låter som om Baccus är så mycket med i bilden. Men det är han, trogne älskade hund följer med mig till skolan och stallet varje dag och är med mig mycket på eftermiddagarna och har det jätte mysigt ihop han och jag.

Julafton och Nyårsafton var ju alldeles nyss. Det var trevliga dagar de. Jul med familjen Wihman och sedan Alestrand och Nyår med Lisa och Josefine i Västerås med familjen Westling och några till.

Tack 2008 på gott och ont!

Dåliga saker:
Det skiter jag i att ta upp
Det blir bäst så...

Bra saker:

• Jag har lärt känna mig själv bättre.
• Jag har börjat träna baccus mera.
• Jag oroar mig inte för allt och alla längre.
• Jag ser en mening med allting nu.

---

2009 - ska bli ett bra år :-)

För nummer nio är mitt tur nummer och jag ser fram emot två härliga terminer i Forshaga och ett underbart sommarlov